//Kolumn 1: ID //Kolumn 2: Date //Kolumn 3: Headline //Kolumn 4: Text //Kolumn 5: Image //Kolumn 6: Image width pagesNews = new String( "<15>|2011-12-13|Ny betygsfunktion|Nu införs möjligheten att sätta betyg på alla olika serieutgåvor som finns på Svenskt Serieindex. Det är en av de största förändringarna sedan webbplatsen startade. Betygsfunktionen ger våra besökare möjlighet att visa vad de tycker om de olika publikationerna och samtidigt se vad andra tycker. Betygen följer den klassiska skalan 1-5 och betygen för de olika utgåvorna vägs samman till ett snittbetyg för hela titeln.|images/news_rate.jpg|80,"+ "<14>|2011-09-05|Byte av servermiljö|Svenskt Serieindex har vuxit ur sin nuvarande kostym och kommer därför under hösten inleda arbetet med att byta servermiljö. Den nya miljön har en plattform med modernare teknik vilket kommer att ge bättre prestanda och möjlighet till nya funktioner. Medan arbetet pågår kan det under kortare perioder förekomma driftstörningar när det inte går att besöka webbplatsen.||,"+ "<13>|2011-04-20|Större omslagsbilder|Genom att ta bort reklamen på en del av sidorna kan vi utnytja platsen till annat. En del av utrymmet som blir ledigt används nu till att visa större omslagsbilder. Drygt 25 procent av bilderna har redan bytts ut till mer högupplösta versioner medan resten skalas upp till det större formatet men med en lägre upplösning. De återstående omslagsbilderna kommer succesivt att bytas ut och alla nya omslagsbilder som läggs in får det mer högupplösta formatet från början.|images/news_cover.gif|68,"+ "<12>|2011-02-15|Antalet titlar når drömgräns|När Svenskt Serieindex startade i januari 2008 innehöll det endast tolv serietitlar. Drygt tre år har gått och antalet titlar uppgår nu till 100. Den hundrade titeln att läggas till blev albumserien Sir Arthur Benton. Med tanke på att det finns ca 2400 olika serietitlar utgivna i Sverige så är det en lång väg kvar innan vi täcker in all svensk serieutgivning men arbetet pågår oavbrutet.|images/news_exclamation.png|68,"+ "<11>|2011-01-10|Albumförlagets utgivning|Albumförlaget är ett nystartat serieförlag som specialicerat sig på att ge ut franska och belgiska äventyrsserier vilket de senaste åren positivt påverkat albumutgivningen i Sverige. Nu har vi fått tillstånd att använda Albumförlagets omslagsbilder här på Svenskt Serieindex och under vintern kommer därför Albumförlagets utgivning att läggas till i registret. Tanken är att vi ska täcka större delen av det som givits ut fram till idag.||,"+ "<10>|2010-10-18|Start av WebbTV|För att ytterligare utveckla och bredda utbudet på Svenskt Serieindex inleder vi nu arbetet med WebbTV-sändningar. Distributionen sker via YouTube men allt material kommer att finnas tillgängligt här på Svenskt Serieindex. Sändningarna kommer att bestå av bandade reportage och program med olika former av serierelaterade teman.|images/news_youtube.png|130,"+ "<9>|2010-09-15|Inriktning på Epix|Under hösten kommer arbetet på Svenskt Serieindex inriktas på att lägga in titlar från det legendariska förlaget Epix i registret. Epix publicerade under 1980- och 1990-talen flera olika serietitlar och det är dessa vårt arbete nu fokuserar på.|images/news_epix2.gif|147,"+ "<8>|2010-05-26|Serierelaterade artiklar|För att ge våra besökare mer information om svensk serieutgivning än vad som kommer fram i registret börjar vi nu publicera serierelaterde artiklar här på Svenskt Serieindex. De kommer att behandla varierande ämnen inom serier och svensk seriehistoria. Den första artikeln granskar hur priset på serier utvecklats i Sverige under de senaste tre decennierna. Fokus kommer fortfarande att ligga på att utöka registret över svensk serieutgivning men tanken är att det ska publiceras ett par nya artiklar varje år.||,"+ "<7>|2010-01-02|Uppdatering med 2009|Att hålla informationen på Svenskt Serieindex aktuell och uppdaterad är ett svårt jobb och därför brukar vi inte uppdatera information som rör innevarande år. Men nu när 2010 precis börjat är det dags att uppdatera registret med vad som hänt under förra året. Under januari månad fokuserar vi därför på 2009. Arbetet med att uppdatera de titlar som redan finns i registret har redan påbörjats och sedan är det dags att lägga in flera av de nya titlar som började publiceras under 2009, tex Arne Anka och Tivoli med vänner.||,"+ "<6>|2009-10-20|Storsatsning på manga|De senaste åren har en mängd olika titlar med manga getts ut på svenska, både serietidningar och pocketböcker, och mangans popularitet avspeglas naturligtvis i ett serieindex, speciellt ett som vårt som fokuserar på nyare serier.

För att komma ikapp den svenska utgivningen storsatsar vi därför på manga under hösten genom att lägga till fler mangatitlar i registret och utöka informationen bland de titlar som redan finns med på Svenskt Serieindex.|covers/mangamania/200301A.gif|126,"+ "<5>|2009-07-12|Kontaktinformation|Vi har under en längre tid arbetat med att försöka lösa tekniska problem rörande e-post till Svenskt Serieindex. Det står nu klart att dessa problem inte kommer att kunna lösas under överskådlig tid och vi har därför skapat en tillfällig e-postadress som gäller fram till dess att vår egen hantering av e-post börjar fungera. Skicka e-post till serieindex@live.se för att kontakta oss på Svenskt Serieindex.|images/news_snabela.gif|76,"+ "<4>|2009-06-29|Serieromaner läggs till i registret|För att fungera har funktionerna på Svenskt Serieindex tidigare krävt att titlarna i registret har en löpande utgivning. Nu har funktionerna ändrats så att det också är möjligt att visa titlar med enstaka utgåvor. Det skapar möjligheten att lägga till serieromaner i registret och först ut är \"V for Vendetta\" av Allan Moore och David Lloyd.||,"+ "<3>|2009-04-19|Reklamkampanj|Under våren genomförs en reklamkampanj med syfte att sprida information om Svenskt Serieindex så att fler serieintresserade personer får kännedom om webbplatsen och kan besöka den. Medarbetare kommer att gå klädda i tröjor med vår logotyp och de svarar gärna på frågor om Svenskt Serieindex. Reklamkampanjens aktiviteter kommer särskilt att fokusera på seriefestivalen Small Press Expo (SPX09) i Kulturhuset i Stockholm den sista helgen i april.||,"+ "<2>|2009-03-01|Fantomen i fokus|Under mars månad kommer arbetet med registret att fokusera på Fantomen. Trots att Fantomen redan är väl representerad på Svenskt Serieindex så finns det fortfarande titlar som ännu inte finns med, tex julalbum och de inbundna samlingsvolymerna med tidningens första årgångar. Fantomen har också förekommit i andra titlar som tex Seriepocket och Samlade Serierariteter.

Nu tar vi ett helhetsgrepp på Fantomen genom att utöka antalet Fantomenrelaterade titlar och genom att lägga till mer information och fler omslagsbilder på de titlar som redan finns i indexet.|covers/fantomen/200315.gif|126,"+ "<1>|2009-02-27|Ny grafik och nya funktioner|I takt med att registret över svenska serier växer så ökar också kraven på webbplatsen. Snabblänken till vänster har delats upp i tre olika delar så att man snabbare hittar den seriepublikation man söker. Nyhetsfunktionen har lagts till så att besökare kan följa arbetet med Svenskt Serieindex och få ett mer personligt bemötande och startsidan har fått mer grafik för att få ett mer välkomnande utseende.|images/news_grafik.gif|150"+ "" ); //Kolumn 1: ID //Kolumn 2: Visible in menu //Kolumn 3: Headline //Kolumn 4: Text normalPages = new String( "<1>|1|Om Svenskt Serieindex|
Svenskt Serieindex är ett sökbart register över svensk serieutgivning och har som mål att skapa ett register över alla svenska seriepublikationer. Arbetet med att utöka registret fortgår löpande. Webbplatsen lanserades i januari 2008 med blygsamma 12 titlar och 62 omslagsbilder. Sedan dess har registret vuxit rejält och omfattar nu en betydande del av modern svensk serieutgivning. Förutom indexet finns ytterligare information om serier i form av artiklar och WebbTV-sändningar.

Svenskt Serieindex drivs ideellt och utan vinstintresse. Alla inkomster går till driften av webbplatsen.
,"+ "<2>|0|Kontakt|
Enklaste sättet att komma i kontakt med oss på Svenskt Serieindex är att skicka e-post till info@serieindex.se. Skriv gärna i ämnesraden vad ditt ärende handlar om. Du är välkommen att skriva om vad som helst som rör Svenskt Serieindex. Det kan vara allt från felaktigheter i registret till förslag och synpunkter på webbplatsen. Vi besvarar ditt brev så fort vi kan.
,"+ "" ); //Kolumn 1: ID //Kolumn 2: Visible in menu //Kolumn 3: Menu text //Kolumn 4: Page Url mainMenu = new String( "<1>|1|Nyheter|news.html,"+ "<2>|1|Artiklar|articles.html,"+ "<5>|1|WebbTV|webtv.html,"+ "<3>|1|Kontakt|page.html?page=<2>,"+ "<4>|1|Om Svenskt Serieindex|page.html?page=<1>,"+ "" ); //Kolumn 1: ID //Kolumn 2: SeriesName //Kolumn 3: SeriesDescription webTvSeries = new String( "<2>|Batmobile Sweden|Leif Garvin har tillsammans med en grupp entusiaster byggt en replika av Batmans bil. Den har blivit världens mest kända Batmanbil. I december 2010 visades bilen upp på Tekniska museet i Stockholm.,"+ "<1>|Seriestaden Bryssel|Bryssel är mest känt som huvudstaden i EU men framför allt är det Europas seriehuvudstad. Det här reportaget visar ett Bryssel fullt av teckande serier.,"+ "" ); //Kolumn 1: ID //Kolumn 2: FKSeriesID //Kolumn 3: EpisodeName //Kolumn 4: EpisodeLength //Kolumn 5: EpisodeImage //Kolumn 6: EpisodeDescription //Kolumn 7: EpisodeCode webTvEpisodes = new String( "<1>|<1>||8:31|images/webtv/bryssel.jpg|Bryssel är mest känt som huvudstaden i EU men framför allt är det Europas seriehuvudstad. Det här reportaget visar ett Bryssel fullt av teckande serier.|,"+ "<2>|<2>||6:11|images/webtv/batmobile.jpg|Leif Garvin har tillsammans med en grupp entusiaster byggt en replika av Batmans bil. Den har blivit världens mest kända Batmanbil. I december 2010 visades bilen upp på Tekniska museet i Stockholm.|,"+ "" ); //Kolumn 1: ID //Kolumn 2: Publish Date //Kolumn 3: Writer //Kolumn 4: Headline //Kolumn 5: Text //Kolumn 6: LargeStartImage //Kolumn 7: SmallStartImage pagesArticles = new String( "<2>|2011-10-11|Håkan Eriksson|Mangautgivning i Sverige - Uppgång och fall|"+ "När manga, japanska serier, slog igenom med full kraft i Sverige i början av 2000-talet var det egentligen ingen ny genre för svenska serieläsare. Redan 1985 hade förlaget Alvglans gett ut Gen, pojken från Hiroshima som blev den första manga att ges ut i Sverige. Under 1980- 1990-talen gav också förlaget Epix ut mangatitlar som Cobra och Samurai. Men det var serier som riktade sig till en något äldre publik och lönsamheten uteblev.

"+ "Det var först när Bonnier Carlsen började ge ut Dragon Ball som manga fick ordentligt fotfäste i Sverige. Visserligen gick utgivningen med förlust de två första åren men sedan blev succén enorm. Eftersom Dragon Ball var en avslutad serie med 42 volymer behövde förlaget en ersättare när den närmade sig slutet. Valet föll på One Piece vars utgivning började 2003, samma år som Dragon Ball avslutades. Båda serierna hade samma målgrupp, pojkar i 10-14-årsåldern. Mangaboomen var nu ett faktum och fler förlag började ge ut manga. Egmonts första mangatitel var Ranma ½ som började ges ut 2003.

"+ "Hittills hade den svenska mangautgivningen under 2000-talet helt dominerats av pocket-formatet men 2003 började de första serietidningarna med manga dyka upp. Först ut var Manga Maina och en Dragon Ball-tidning med serier som byggde på bilder hämtade från den tecknade tv-serien. Året efter kom tidningen Shonen Jump. Men seriepocket var fortfarande det dominerande formatet och flera av serierna i Shonen Jump och Manga Maina publicerades också i pocket.

"+ "2005 fördubblades utgivningen jämfört med året innan och 2006 växte den ytterligare. Fler förlag började nu ge ut manga. Både Köpenhamnsbaserade förlaget Mangismo och B. Wahlströms började sin mangautgivning 2005. Mangismos verksamhet var inriktad på manga och den koreanska motsvarigheten manhwa. B. Wahlströms är ett traditionellt bokförlag främst inriktat på barn- och ungdomslitteratur som nu också gav sig in i seriebranschen. Alla ville ha en del av kakan och det var en kaka som tycktes oändligt stor.

"+ "2007 utgjorde manga närmare 20% av Bonnier Carlsens utgivning och de fortsatte att satsa. De gav inte bara ut Shojo Stars, en ny serietidning med flickor som målgrupp, utan också rena textböcker med japanskt tema som till exempel en bok om samurajer. Men 2007 var också året då allt vände. Allt som gavs ut blev inte nödvändigtvis en succé. Mangismos utgivning av Basara floppade och efter problem med både försäljning och distribution i framförallt Norge gick förlaget i konkurs hösten 2007. Utgivningen av flera pågående titlar togs över av Egmont medan andra lades ner oavslutade.

"+ "Samma år började också serietidningarna att försvinna. Manga Mania lades ner på grund av dålig försäljning och tidningen Shonen Jump tvingades enligt obekräftade uppgifter till nedläggning när det japanska förlaget Shueisha drog in licensen för den svenska utgivningen. Nya titlar i pocketformat började trots allt ges ut av både Bonnier Carlsen, Egmont och B. Wahlströms men inte alls i samma omfattning som tidigare. Den trenden blev ännu tydligare 2008 och 2009 när antalet nya titlar var ytterst begränsat medan utgivningen av pågående titlar fortsatte.

"+ "Sommaren 2009 kom också beskedet att Bonnier Carlsen skulle lägga ner stora delar av sin mangautgivning. De flesta av deras pågående titlar lades ner oavslutade, däribland Neon Genesis Evangelion och DNAngel. Tidningen Shojo Stars lades också ner under hösten. Det var bara utgivningen av One Piece och Naruto som fortsatte. Den vikande försäljningen fick också Egmont att 2010 lägga ner långköraren Mästerdetektiven Conan efter 63 utgivna pocketböcker och den relativt nya Nana efter bara tio utgåvor.

"+ "Idag (hösten 2011) är det bara Bonnier Carlsen som fortfarande ger ut manga och det är de tidigare nämnda titlarna One Piece och Naruto.

"+ "Är då manga en genre på väg bort? Nej, inte alls. Det är inte den nedgång i utgivningen som skett de senaste åren som är något att förundras över utan istället den extremt stora utgivningen som var tidigare. Manga är nu en etablerad och stabil genre i svensk seriekultur precis som amerikanska humorserier och franska äventyrsserier och den är definitivt här för att stanna."+ "|images/articles/article2_banner_big.gif|images/articles/article2_banner_small.gif,"+ "<1>|2010-05-26|Håkan Eriksson|Prisutvecklingen på svenska serietidningar|Att priset på serietidningar stigit kraftigt under de senaste åren kan inte ha undgått många. Det som då är intressant att veta är hur prisutvecklingen varit tidigare och vilka orsaker prisförändringarna haft. Här har två titlar undersökts, Fantomen och Knasen. De tidningar som undersökts är normaltjocka nummer utan bilagor, dvs. de normala tidningarna."+ " För att få en rättvisare bild av priset har hänsyn tagits till konsumentprisindex och även sidantal eftersom det är rimligt att en tjock tidning kostar mer än en tunn. Dessa s.k. anpassade priser redovisas i diagrammen och är de priser som tidningarna \"borde\" ha haft. De utgår från 1978 års priser som fått utgöra grundpriset som de övriga anpassade priserna bygger på."+ "

Påfallande ofta sker prishöjningarna för både Fantomen och Knasen efter ett extra tjockt och därmed dyrare nummer. En tänkbar anledning kan vara att de tjockare tidningarna, som ofta kommer på sommaren, ska locka nya läsare som sedan fortsätter att köpa tidningen och då inte tänker på att den är dyrare än tidigare."+ "

När Fantomen började tryckas i färg 1991 steg priset från 11, 9 till 13, 5 kr vilket motsvarar en ökning med ca 13, 44 %. Motsvarande siffror för Knasen, som började tryckas helt i färg 1984 är 5, 04 % vilket motsvarar en höjning med 30 öre till 6, 25. Det är ingen prishöjning som sticker ut, varken förr eller senare."+ ""+ "

På Fantomens anpassade priskurva finns en prispuckel i mitten på 90-talet. Den beror på att sidantalet höjdes 1994 från 64 till 84 sidor. Priset höjdes då med 1, 50 till 18, 5 kr vilket var något lägre än vad som hade varit motiverat. När sidantalet sänktes till 64 sidor 1997 sänktes också tidningens pris, vilket det flaggades för på omslaget. Dock sänktes det inte i den utsträckning som det lägre sidantalet hade motiverat. 2000 höjdes återigen sidantalet. Den här gången till 76 sidor och återigen höjdes priset men bara med en krona till 23 kr och det var även den här gången något lägre än vad som varit rimligt. Motsvarande kraftiga höjning av priset syns på Knasens kurva 1992 när sidantalet steg från 36 till 52 sidor. Priset ändrades då från 12, 5 till 16 kr vilket förefaller vara ganska motiverat. Fram till dess följdes de båda kurvorna för Knasen ganska väl men därefter skenar priset iväg. Från 1992 när sidantalet höjdes fram till 2001 steg priset med 87, 5 %."+ "

Att priset på både Fantomen och Knasen sjönk i början av 2002 beror på den momssänkning som genomfördes på böcker och tidskrifter vid årsskiftet 2001/2002. Redan samma år höjdes dock priset igen på både Knasen och Fantomen. Efter den höjningen låg priset för Knasen still på 29 kronor i över fem år. Trenden bröts 2008 då priset höjdes med över 10 %. Sedan dess har priset höjts ytterligare två gånger för att idag (2010) ligga på 35 kr. Det priset kan jämföras med att det anpassade priset är 20 kr, alltså nästan hälften av vad tidningen faktiskt kostar att köpa."+ "

För Fantomens del har priset varierat med flera ändringar under de senaste åren. I mitten av 2004 höjdes priset två kronor till 27 kronor för att tio nummer senare åter sänkas till 25 kronor när sidantalet minskade från 76 till 72 sidor och under 2006 varierade priset från nummer till nummer. Utan synbar anledning kostade en tidning ibland 26 kronor och ibland 28 kronor. Trenden har dock hela tiden varit att priset långsamt klättrat uppåt med en höjning på ungefär en krona vartannat år, trots att sidantalet åter minskat. 2007 sänktes nämligen sidantalet ytterligare och är sedan dess tillbaka på 68 sidor. De senaste åren har höjningarna blivit kraftigare och ett exemplar av tidningen kostar idag 35 kr. Det anpassade priset att jämföra med är knappt 15 kr. Tidningen Fantomen har idag lika många sidor som 1978 men priset har sedan dess stigit mer än dubbelt så mycket än vad det borde ha gjort enligt konsumentprisindex."+ "

Andra viktiga faktorer för en serietidnings pris är upplagan och mängden reklam. De exemplar av en serietidning som säljs måste täcka de kostnader som finns för att framställa den. När upplagan är låg blir det färre exemplar som måste bära upp samma kostnader och det är då ofrånkomligt att priset blir högre. Att som här då bara jämföra priset mot sidantal och konsumentprisindex blir orättvist. Uppgifter om Fantomens respektive Knasens upplagor är svåra att få fram men Fantomens upplaga är idag lägre än för femton år sedan och redan då ansågs den vara låg. Man kan misstänka att trenden är densamma för Knasen och resten av serietidningamarknaden. En lägre upplaga gör också tidningen mindre intressant för annonsörer vilket kan tvinga fram ett högre pris för att täcka alla kostnader. Hur reklamen har förändrats genom åren ska vi ta en närmare titt på i en kommande artikel."+ "|images/articles/article1_banner_big.jpg|images/articles/article1_banner_small.jpg"+ "" );